Ordenssalarna

Ordenssalarna är en våning på Kungliga slottet som visar en permanent utställning om de kungliga ordnarna. Under frihetstiden var salarna ämbetslokaler för riksrådet, senare för Högsta domstolen.

Våningens rumsfil består av en drabantsal, två sessionssalar och ett fjärde rum som var kapitelsal för de kungliga ordnarna. Rummen iordningställdes 1755 av arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz som ämbetslokaler för riksrådet.

Plats för dramatik

Det var i de två sessionssalarna som riksrådet sammanträdde på 1700-talet. Stor dramatik uppstod den 19 augusti 1772 då Gustav III hindrade rådets medlemmar att lämna lokalerna. Kungen genomförde en statskupp och ökade sin makt ytterligare genom 1789 års förenings- och säkerhetsakt då rådet helt upplöstes och avskaffades. Därefter inrättade kungen en ny domstol – Högsta domstolen – som övertog rådets dömande funktion. Högsta domstolen hade sina lokaler här från 1792 till 1949.

Ordenssalarna skapas

På 1860-talet moderniserades inredningarna efter arkitekten Fredrik Wilhelm Scholanders ritningar. Rummen uppkallades efter de kungliga ordnarna Vasaorden, Nordstjärneorden, Svärdsorden och Serafimerorden. Väggdekoren i papier-maché från den tiden innehåller respektive ordens emblem.

Ordenssalarna öppnades för allmänheten 1993 i samband med Kung Carl XVI Gustafs 20-årsjubileum som Sveriges Konung. I våningen finns en utställning om de kungliga ordnarna. Ordenssalarna består av fyra salar, en sal för varje orden:

Vasaordenssalen

I Vasaordenssalen presenteras en monterutställning om det svenska ordensväsendets uppkomst och historia från 1600-tal till nutid. Vasaordens emblem utgörs av en vase (sädeskärve), som ingår i Vasaättens vapen. I salen hänger ett porträtt av H.M. Konungen, utfört av Olle Hamngren 2013.

Vasaorden instiftades år 1772 av Gustav III, som belöning för förtjänster inom en rad områden. Den förlänas idag för personliga insatser för Sverige eller för svenska intressen.

Nordstjärneordenssalen

Nordstjärneordenssalen är rikt utsmyckad med skulpterade pilastrar och praktfulla skulpterade dörrar och dörröverstycken av Jean Bourguignon. Dörröverstycket föreställer Le Conseil eller rådet. Den äldre mannen är Nestor som med en uggla och en bok till sin hjälp agerar som den kloke rådgivaren. Mot söder ses Endräkten. Handslaget skulle illustrera rådets roll att skapa samförstånd mellan kungen och ständerna. I det lilla facket i väggen mot väster förvarades Högsta domstolens sigillstamp.

Utställningen i salen presenterar de ceremoniel, vilka var förknippade med ordnarna i äldre tider.

Nordstjärneorden instiftades 1748 av Fredrik I, avsedd som belöning för personliga insatser för Sverige eller för svenska intressen, särskilt inom offentlig verksamhet, samt för väl förrättade allmänna värv och uppdrag.

Svärdsordenssalen

Rummet har något enklare väggboaserier och dörröverstycken än föregående rum. Dörröverstyckena symboliserar bland annat krig, handel, näring samt konst- och vetenskap. 1755 försågs rummet med 1600-tals gyllenlädertapeter.

Utställningen i montrarna handlar om de svenska ordensdräkterna, om äldre ordenstecken från tiden före 1860 samt det svenska medaljväsendets historia. I den stora montern visas ordensstatuterna från 1798. I väggmontern visas ordnar och utmärkelsetecken, vilka tilldelats Prins Bertil.

Svärdsorden, instiftad 1748, förlänas militär personal som inom det militära området har gjort personliga insatser för Sverige eller för svenska intressen.

Serafimerordenssalen

Serafimerordenssalen är kapitelsal för de kungliga ordnarna och benämndes även tidigare Riddarsalen. I dörröverstyckena från 1755, som hör till originalinredningen, ingår Serafimerordens, Svärdsordens och Nordstjärneordens emblem, men inte Vasaordens eftersom den instiftades senare. Helhetsgreppet för salens utformning är otvivelaktigt Carl Fredrik Adelcrantz förtjänst. Vad gäller ornamentiken kan man dock se hur nära han följde företrädaren Carl Hårlemans ideal.

Rummet är arrangerat som för ett ordenskapitel. Endast de kungliga stolarna är förgyllda, vilket var regel i officiella sammanhang på 1700-talet. Det var också endast kungens stol som var försedd med armstöd. Stolsklädseln är mönstrad med patriarkalkorset, Serafimerordens emblem.

På fönsterväggen visas Kung Carl XVI Gustafs sköld tillsammans med manliga Serafimerriddares sköldar. Till höger hänger de kvinnliga ledamöternas sköldar med Drottning Silvias sköld överst. På motsatta väggen ses ett urval av nu levande riddares och ledamöters vapensköldar. De små krokarna i taket var avsedda för sorgflor och minner om den tid då rummet användes vid kungliga begravningar.

Serafimerorden är Sveriges högsta orden och kan delas ut till utländska statsöverhuvuden och kungliga personer. Då en person tilldelas denna orden målas en sköld med dennes vapen. Efter riddarens bortgång hängs skölden upp i Riddarholmskyrkan.

Toppbilden: Svärdsordenssalen, en av fyra Ordenssalar, foto Bruno Ehrs